• youtube
  • twitter
  • google plus icon
  • facebook
  • logo linkedin

Hernando de Soto

  • The 1st annual Block Chain Summit concluded May 28th 2015, on host entrepreneur Richard Branson's private Caribbean island. A key moderator of the event which gathered the top thinkers in the field was Peruvian economist Hernando de Soto, according to co-host George Kikvadze, Vice Chairman of the world's leading blockchain infrastructure provider, the technology behind the blockchain is the digitalization of De Soto's book, The Mystery of Capital.

  • Much of this is due to an absence of basic property rights, as economist Hernando de Soto argues throughout his popular book, The Mystery of Capital. If the global poor don’t have the legal means or incentives to trade beyond families and small communities, so-called “globalization” will still leave plenty behind.

  • Varför kapitalismen segrar i västerlandet och misslyckas på alla andra håll

    Hernando de Soto

    KAPITEL 1: KAPITALETS FEM MYSTERIER

    Det centrala är att ta reda på varför den samhällssektor i det förflutna, vilken jag inte tvekar att kalla kapitalistisk, levde liksom innesluten i en glaskupa, avskuren från resten: Varför kunde den inte expandera och erövra hela samhället? … [Hur kom det sig att] en betydande del av kapitalbildningen bara var möjlig i vissa sektorer och inte i hela den tidens marknadsekonomi?

    Fernand Braudel, The Wheels of Commerce

     

    bell jar

     

    Kapitalismens största triumfögonblick innebär samtidigt en akut krissituation.

    Berlinmurens fall markerade slutet på mer än ett sekel av politisk kamp mellan kapitalism och kommunism. Numera är kapitalismen det enda tänkbara sättet att rationellt organisera en modern ekonomi. Ingen ansvarstagande nation har något val i detta skede av historien. Med varierande grad av entusiasm har man därför i tredje världen och före detta kommunistländer balanserat sin budget, skurit ner sina subventioner, välkomnat investeringar från utlandet och slopat handelshinder.

    Dessa ansträngningar har lönats med den bittraste besvikelse. Från Ryssland till Venezuela har de senaste fem åren varit en period av ekonomiskt lidande, fallande inkomster, oro och grämelse; en period av "svält, upplopp och plundring", för att använda den malaysiske premiärministern Mahathir Mohameds svidande formulering. "I en stor del av världen", skrev New York Times nyligen i en ledare, "har den marknadsplats som lovsjöngs i väst under segerruset efter det kalla kriget uppvisat en marknadens grymhet och en instabilitet som har skapat en misstänksamhet mot kapitalismen." Att kapitalismen bara har triumferat i väst skulle kunna leda till ekonomisk och politisk katastrof.

    För amerikanerna, som kan njuta av både fred och välstånd, har det bara varit alltför lätt att bortse från turbulens på annat håll. Hur skulle kapitalismen kunna vara illa ute när Dow Jones index klättrar högre än sir Edmund Hillary? Amerikanerna betraktar andra nationer och ser framsteg, även om det går långsamt och ojämnt. Är det kanske inte så att man kan äta en Big Mac i Moskva, hyra en Blockbuster-video i Shanghai och koppla upp sig på internet i Caracas?

    Men inte ens i USA kan man helt blunda för de illavarslande tecknen. Amerikanerna ser att Colombia befinner sig vid randen av ett stort inbördeskrig mellan narkotikasmugglande gerillagrupper och förtryckande miliser, att ett svårhanterligt uppror pågår i södra Mexiko och att stora delar av Asiens uppumpade ekonomiska tillväxt rinner ut i korruption och kaos. I Latinamerika avtar sympatierna för fria marknader: i maj 2000 hade den andel av befolkningen som stödde privatiseringar minskat från 46 procent av befolkningen till 36 procent. Och det mest illavarslande av allt är att kapitalismen inte har räckt till i de före detta kommunistländerna och att människor med kopplingar till de gamla regimerna står beredda att återta makten. Dessutom har många amerikaner en känsla av att förklaringen till deras egen decennielånga boom är att ju osäkrare resten av världen verkar, desto attraktivare blir amerikanska aktier och obligationer som tillflykt för internationella pengar.

    Det finns inom näringslivskretsar i väst en växande oro för att ett misslyckat implementerande av kapitalismen i större delen av den övriga världen till slut kommer att driva in de rika ekonomierna i en recession. Globalisering är - vilket miljoner investerare med smärta har fått erfara när deras emerging market-fonder dunstade bort - en ömsesidig process: om tredje världen och de före detta kommunistländerna inte kan undkomma inflytandet från väst, kan väst inte heller frigöra sig från dem. Dessutom har fientliga reaktioner mot kapitalismen vuxit sig allt starkare i de rika länderna. Kravallerna både i Seattle under Världshandelsorganisationen WTO:s möte i december 1999 och några månader senare vid Internationella valutafondens och Världsbankens möte i Washington understryker, trots att klagomålen varierar, den vrede som den expanderande kapitalismen väcker. Många har börjat dra sig till minnes ekonomihistorikern Karl Polanyis varning att fria marknader kan kollidera med samhället och leda till fascism. Japan kämpar sig igenom den långvarigaste krisen sedan 1930-talets stora depression. Västeuropéer röstar på politiker som lovar dem en "tredje väg" och tar avstånd från det som i en fransk bestseller kallas Den ekonomiska terrorn.

    Hur obehagliga dessa förstulna larmsignaler än må vara, har de hittills bara föranlett amerikanska och europeiska ledare att upprepa samma tröttsamma förmaningar till resten av världen: stabilisera era ekonomier, bit ihop, ignorera hungerkravallerna och vänta tålmodigt på att de utländska investerarna ska återvända.

    Utländska investeringar är naturligtvis utmärkta. Ju mer av dem, desto bättre. Stabila valutor är också bra, liksom frihandel och transparenta bankrutiner och privatisering av statsägda industrier och alla andra medikamenter i den västerländska farmakopén. Men ändå glömmer vi hela tiden bort att global kapitalism har prövats förr. I till exempel Latinamerika har reformer för att skapa kapitalistiska system prövats åtminstone fyra gånger sedan frigörelsen från Spanien på 1820-talet. Varje gång har latinamerikanerna, efter den första euforin, vänt kapitalistiska och marknadsekonomiska reformer ryggen. Dessa botemedel är uppenbarligen inte tillräckliga. Faktum är att de är så otillräckliga att de nästan är irrelevanta.

    När dessa botemedel inte verkar, reagerar man i väst inte med att ifrågasätta hur adekvata de är, utan med att klandra folken i tredje världen för deras brist på entreprenörsanda och marknadsorientering. Om de nu inte har lyckats skapa välstånd trots alla utmärkta råd, beror det på att det är något fel på dem: de genomgick aldrig den protestantiska reformationen, eller så är de förlamade av det koloniala Europas förkrossande arv, eller så har de för låg IQ. Men teorin att det är kulturen som förklarar både framgången på så olikartade ställen som Japan, Schweiz och Kalifornien, och den relativa fattigdomen på lika olikartade ställen som Kina, Estland och Baja California, är inte bara inhuman: den håller inte. Skillnaden i välstånd mellan väst och resten av världen är alldeles för stor för att kunna förklaras bara med kultur. De flesta människor vill ha kapitalets frukter, i så hög grad att många, alltifrån Sanchez barn till Chrusjtjovs söner, flockas till nationerna i väst.

    Städerna i tredje världen och i de före detta kommunistländerna vimlar av entreprenörer. Det är omöjligt att gå genom en marknad i Mellanöstern, att vandra upp till en latinamerikansk by eller att kliva in i en taxi i Moskva utan att det är någon som försöker göra affärer med en. Invånarna i de här länderna är begåvade och entusiastiska, och de har en förbluffande förmåga att krama vinning ur praktiskt taget ingenting. De förstår och kan använda modern teknologi. Annars skulle inte amerikanska företag kämpa för att stävja det otillåtna användandet av deras patent utomlands, och inte heller skulle den amerikanska regeringen göra så desperata ansträngningar för att hindra att modern vapenteknologi hamnar i länder i tredje världen. Marknader är en uråldrig och universell tradition: Jesus drev ut månglarna ur templet för två tusen år sedan, och mexikaner tog sina produkter till marknaden långt innan Columbus nådde Amerika.

    Men om folk i länder på väg att övergå till kapitalismen inte är ömkliga tiggare, inte är hjälplöst insnärjda i föråldrade traditioner och inte är okritiska fångar i havererade kulturer, vad är det då som hindrar kapitalismen från att ordna fram samma välstånd till dem som den har ordnat fram i väst? Varför gör kapitalismen succé bara i väst, som vore den innesluten i en glaskupa?

    I den här boken avser jag att visa att den huvudsakliga stötesten som hindrar resten av världen från att dra nytta av kapitalismen är oförmågan att producera kapital. Kapitalet är den kraft som förhöjer arbetskraftens produktivitet och som skapar nationernas välstånd. Det är det kapitalistiska systemets hjärteblod, grunden för framsteget, och det enda som världens fattiga länder inte tycks kunna producera på egen hand, oavsett hur ivrigt befolkningen ägnar sig åt alla de andra aktiviteter som utmärker en kapitalistisk ekonomi.

    Med hjälp av fakta och siffror som mitt forskarteam och jag har samlat in, kvarter för kvarter och gård för gård i Asien, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika, kommer jag också att visa att de flesta fattiga människor redan äger de tillgångar som de behöver för att utöva kapitalism med framgång. Också i de fattigaste av länder sparar de fattiga. Värdet av besparingarna bland de fattiga är i själva verket ofantligt: 40 gånger så stort som det u-landsbistånd som har tagits emot världen över sedan 1945. I till exempel Egypten är det välstånd som de fattiga har ackumulerat värt 55 gånger så mycket som summan av alla direkta utlandsinvesteringar i landet, inklusive Suezkanalen och Assuandammen.I Haiti, Latinamerikas fattigaste nation, är de fattigas totala tillgångar mer än 150 gånger större än alla de utlandsinvesteringar som har influtit sedan landet blev självständigt från Frankrike år 1804. Om USA skulle höja sin biståndsbudget till den nivå som FN rekommenderar - 0,7 procent av nationalinkomsten - skulle det ta mer än 150 år för det rikaste landet på jorden att till världens fattiga överföra resurser som motsvarar dem som de redan har.

    Men de förfogar inte fullt ut över dessa resurser: hus är byggda på tomter till vilka äganderätten inte är tillfredsställande registrerad, näringar bedrivs under oklara former utan ett definierat ekonomiskt ansvar, industrier finns där finansiärer och investerare inte kan se dem. Eftersom äganderätten till dessa egendomar inte är dokumenterad på ett adekvat sätt, är det svårt att omvandla tillgångarna ifråga till kapital, att handla med dem utanför de snävt lokala kretsar där folk känner och litar på varandra, att använda dem som säkerhet för ett lån och att dela upp dem i andelar vilka andra kan investera i.

    I väst däremot är varje liten jordlott, varje byggnad, varje stycke utrustning och varje varulager representerade i ett egendomsdokument vilket är det synliga tecknet på en enorm process i det fördolda som förbinder alla dessa tillgångar med resten av ekonomin. Tack vare denna representationsprocess kan tillgångar leva ett osynligt, parallellt liv vid sidan av sin materiella existens. De kan användas som säkerhet för en kredit. Den enskilt viktigaste källan till kapital för nystartade företag i USA är inteckningar i entreprenörens eget hus. Dessa tillgångar kan även utgöra en koppling till ägarens kredithistoria, en korrekt adress att användas för indrivning av skulder och skatter, en grund för att ordna tillförlitlig samhällsservice tillgänglig för alla, och en grund för att upprätta värdehandlingar (exempelvis reverser med inteckningssäkerhet) som sedan kan rediskonteras och säljas på sekundära marknader. Genom denna process injicerar väst liv i tillgångar och får dem att generera kapital.

    Denna representativa process finns inte i tredje världen eller i de före detta kommunistländerna. Följden blir att de flesta av dessa länder är underkapitaliserade på samma sätt som ett bolag är underkapitaliserat när det utfärdar färre värdehandlingar av olika slag än vad som egentligen vore rimligt med tanke på dess intäkter och tillgångar. De fattigas företag liknar på många sätt ett bolag som inte kan utfärda aktier eller obligationer för att dra till sig finansiering och nya investeringar. Utan en sådan representation förblir deras tillgångar dött kapital.

    De fattiga invånarna i dessa länder - den överväldigande majoriteten - har många saker, men de saknar en process för att representera sin egendom och skapa kapital. De har hus men inga lagfarter, grödor men ingen dokumentation, företag men inga bolagsstadgar. Avsaknaden av denna oundgängliga representation förklarar varför människor som har övertagit alla andra uppfinningar från väst, alltifrån gemet till kärnkraftsreaktorn, inte har lyckats producera tillräckligt med kapital för att få sin inhemska kapitalism att fungera.

    Detta är kapitalets mysterium. För att lösa det krävs en insikt i hur västerlänningar lyckas utvinna kapital ur tillgångar genom att representera dem med olika dokument. En av de största utmaningarna för den mänskliga hjärnan är att begripa sig på och göra bruk av de saker vi vet existerar men som vi inte kan se. Allt som är verkligt och användbart går inte att röra vid eller se. Tiden, för att ta ett exempel, är verklig, men det går bara att hantera den effektivt när den representeras av en klocka eller en kalender. Människan har genom hela sin historia uppfunnit representativa system - alfabetet, notskriften, den dubbla bokföringen - för att med sin hjärna greppa om det som mänskliga händer aldrig kan vidröra. På samma sätt har de framstående utövarna av kapitalism, från skaparna av heltäckande lagfartssystem och aktiebolaget till Michael Milken, lyckades upptäcka och utvinna kapital där andra bara såg skräp, genom att tänka ut nya sätt att representera den osynliga potential som är inlåst i de tillgångar vi ackumulerar.

    Just nu i detta ögonblick är vi omgivna av ukrainska, kinesiska och brasilianska tv-vågor som vi inte kan se. Därtill är vi omgivna av tillgångar som rymmer ett kapital som är osynligt. Precis som ukrainska tv-vågor är alldeles för svaga för att vi ska kunna uppfatta dem direkt, men kan avkodas med hjälp av en tv-mottagare för att bli sedda och hörda, kan även kapital utvinnas ur tillgångar och förädlas. Men bara i väst finns den omvandlingsprocess som är nödvändig för att man ska kunna förvandla det osynliga till det synliga. Det är denna skillnad som är förklaringen till att nationerna i väst kan skapa kapital medan man i tredje världen och de före detta kommunistländerna inte kan det.

    Frånvaron av denna process i de fattiga regioner av världen där två tredjedelar av mänskligheten lever är inte resultatet av någon västerländsk, monopolistisk konspiration. Snarare är det så att västerlänningarna tar denna mekanism så fullständigt för given att de inte längre är medvetna om att den överhuvudtaget existerar. Trots att den är så enormt stor är det ingen som ser den, inte ens de amerikaner, européer eller japaner vilkas hela välstånd hänger på förmågan att använda sig av den. Det finns en implicit, juridisk infrastruktur dold djupt inne i deras regleringar av egendomsförhållanden, där själva ägandet bara är toppen av isberget. Resten av isberget är en intrikat process, skapad av människan, som kan förvandla tillgångar och arbete till kapital. Den här processen skapades inte efter några ritningar och finns inte beskriven i några tjusiga broschyrer. Dess ursprung är dunkelt och dess innebörd är begravd i de västerländska kapitalistnationernas ekonomiska undermedvetna.

    Hur kunde då något så viktigt bara glömmas bort? Det är ju inte ovanligt att vi känner till hur man använder någonting utan att vi för den skull förstår varför det fungerar. Sjömän använde sig av magnetkompasser långt innan det fanns en tillfredsställande teori om magnetismen. Djuruppfödare hade funktionella kunskaper om genetik långt innan Gregor Mendel förklarade de genetiska principerna. Så när nu väst badar i ett överflöd av kapital, innebär det att folk verkligen förstår varifrån detta kapital ursprungligen kommer? Om de inte gör det finns det alltid en risk att man i väst kommer att skada källan till den egna styrkan. Kunskap om kapitalets källa skulle också förbereda folk i väst på att man måste skydda sig själv och resten av världen så snart det välstånd som råder för ögonblicket ger vika för den kris som är oundviklig. Då kommer den fråga som alltid anmäler sig i samband med internationella kriser åter att göra sig hörd: "Vems pengar ska användas för att lösa problemet?"

    Än så länge har länderna i väst obekymrat nöjt sig med att ta sina kapitalproducerande system helt och hållet för givna och att låta deras historia förbli odokumenterad. Denna historia måste återupptäckas. Den här boken utgör ett försök att på nytt utforska kapitalets källa och att därigenom förklara hur man kan komma till rätta med de fattiga ländernas ekonomiska misslyckanden. Dessa misslyckanden har ingenting att göra med några defekter i det kulturella eller genetiska arvet. Skulle någon få för sig att anföra ett "kulturellt" släktskap mellan latinamerikaner och ryssar? Ändå har man i bägge dessa regioner, ända sedan de började bygga en kapitalism utan kapital, haft samma politiska, sociala och ekonomiska problem: skriande ojämlikhet, svart ekonomi, vittförgrenad maffia, politisk instabilitet, kapitalflykt, flagrant förakt för skrivna lagar. Dessa problem har inte sitt ursprung i den ortodoxa kyrkans kloster eller längs inkaindianernas stigar.

    Men det är inte bara i före detta kommunistländer och i tredje världen som man har plågats av dessa problem. Detsamma kan sägas om USA år 1783, då president George Washington klagade över att "förbrytare . . . skummade av landets grädde och berikade sig på de mångas bekostnad". Dessa "förbrytare" var nybyggare och små, illegala entreprenörer som ockuperade mark som de inte ägde. Under de följande hundra åren kämpade dessa nybyggare för den lagliga äganderätten till sin mark, och malmletare stred om sina gruvlotter eftersom äganderättslagstiftningen skilde sig åt från stad till stad och från läger till läger. Genomdrivandet av äganderätten skapade ett sådant gungfly av sociala oroligheter och motsättningar över hela det unga USA att Högsta domstolens ordförande Joseph Story år 1820 undrade om jurister någonsin skulle kunna lösa frågan.

    Låter ockupanter, banditer och flagrant förakt för lagen bekant på något sätt? Amerikaner och européer har förkunnat för de andra länderna; "Ni måste bli mer lika oss". Men faktum är att de är påfallande lika USA som det var för hundra år sedan, när det också var ett utvecklingsland. Politikerna i väst stod en gång inför samma dramatiska utmaningar som ledarna i utvecklings- och före detta kommunistländer möter idag. Men deras efterträdare har tappat kontakten med den tid då de pionjärer som öppnade den amerikanska västern var underkapitaliserade eftersom de sällan hade någon formell äganderätt till den mark de lade under plogen och de föremål de ägde, då Adam Smith gjorde inköp på svarta gatumarknader i England och tiggarpojkar plockade upp småmynt som skrattande turister kastade på Themsens leriga stränder, då Jean-Baptiste Colberts teknokrater lät avrätta 16 000 småentreprenörer vars enda brott var att tillverka och importera bomullstyg i strid med Frankrikes handelsregler.

    Detta förflutna är många nationers nuläge. Nationerna i väst har så till den grad framgångsrikt integrerat sina fattiga i sina ekonomier att de har förlorat minnet av hur det gick till, hur kapital började skapas då för länge sedan då, som den amerikanske historikern Gordon Wood har skrivit, "något omvälvande inträffade i samhället och kulturen, vilket frigjorde vanliga människors förhoppningar och energier som aldrig tidigare i den amerikanska historien".1 Detta "något omvälvande" var att amerikaner och européer just stod i begrepp att införa en allmän, formell egendomslagstiftning och att uppfinna den omvandlingsprocess som dessa lagar medger och som gjorde det möjligt att skapa kapital. Det var i detta ögonblick som man i väst överskred tröskeln till det som skulle bli en framgångsrik kapitalism - när den upphörde att vara en privat klubb och blev en populärkultur, när George Washingtons fruktade "förbrytare" förvandlades till de älskade pionjärer som man idag vördar i den amerikanska kulturen.

    Paradoxen är lika tydlig som den är oroväckande: kapitalet, den viktigaste komponenten i västs ekonomiska framsteg, är också den komponent som har ägnats allra minst uppmärksamhet. Denna försummelse har höljt den i ett mysterium - eller, rättare sagt, i en hel serie bestående av fem mysterier.

    DEN BRISTANDE INFORMATIONENS MYSTERIUM

    Välgörenhetsorganisationerna har så intensivt framhävt hur eländigt världens fattiga har det och hur hjälplösa de är, att ingen ordentligt har dokumenterat deras förmåga att ackumulera tillgångar. Under de gångna fem åren har jag och ett hundratal kollegor från sex olika länder stängt våra böcker och öppnat våra ögon - och begett oss ut på gatorna och landsbygden på fyra kontinenter för att räkna efter hur mycket man har sparat i samhällets fattigaste sektorer. Det handlar om enorma mängder. Men i de flesta fall handlar det om dött kapital.

    KAPITALETS MYSTERIUM

    Det här är det centrala mysteriet, och det utgör huvudnumret i den här boken. Kapitalet är ett ämne som har fascinerat tänkare under de senaste trehundra åren: Marx sade att man måste söka sig bortom fysiken för att nå fram till "hönan som lägger guldäggen", Adam Smith kände att man var tvungen att skapa "någon sorts landsväg genom luften" för att nå fram till samma höna. Men ingen har talat om för oss var denna höna gömmer sig någonstans. Vad är kapital, hur producerar man det och hur är det kopplat till pengar?

    DET POLITISKA MEDVETANDETS MYSTERIUM

    Om det nu finns så mycket dött kapital här i världen, och om det finns i händerna på så många fattiga människor, varför har inte regeringarna försökt att utvinna något av dessa potentiella rikedomar? Helt enkelt därför att de fakta man behövde har blivit tillgängliga först under de senaste fyrtio åren i samband med att miljarder människor världen över har flyttat från ett liv organiserat i liten skala till ett liv i stor skala. Denna migration till städerna har lett till en snabb arbetsdelning och givit upphov till en enorm industriell och kommersiell revolution i de fattiga länderna - en revolution som otroligt nog i stort sett har ignorerats.

    LÄRDOMARNA SOM ALDRIG DROGS AV USA:s HISTORIA

    Det som nu pågår i tredje världen och i de före detta kommunistländerna har inträffat förut i Europa och i Nordamerika. Olyckligtvis har vi varit så fixerade vid att så många nationer har misslyckats med att ställa om sig till kapitalismen att vi har glömt bort hur de framgångsrika nationerna gjorde. Under många år träffade jag teknokrater och politiker i högutvecklade nationer, från Alaska till Tokyo, men de hade inga svar. Det var ett mysterium. Till slut hittade jag svaret i deras historieböcker, och det mest slående exemplet i sammanhanget är USA:s historia.

    DET JURIDISKA MISSLYCKANDETS MYSTERIUM: VARFÖr EGENDOMSLAGSTIFTNING INTE FUNGERAR NÅGON ANNANSTANS ÄN I VÄST

    Ända sedan 1800-talet har olika länder kopierat lagarna i väst för att ge medborgarna ett institutionellt ramverk som kan producera välstånd. Än idag fortsätter de att kopiera den sortens lagar, och det är uppenbart att det inte fungerar. De flesta medborgare kan inte använda lagen för att omvandla sina besparingar till kapital. Varför det är på det sättet och vad som behövs för att få lagen att fungera förblir ett mysterium.

    Lösningen på vart och ett av dessa mysterier kommer att vara ämnet för ett kapitel i den här boken.

    Tiden är nu mogen för oss att lösa problemet att kapitalismen triumferar i väst medan den står och stampar på alla andra ställen. Eftersom alla tänkbara alternativ till kapitalismen nu har dunstat bort, är vi äntligen i ett läge då vi kan studera kapitalet noggrant och förutsättningslöst.

    NOTES:

    1 Gordon S. Wood, "Inventing American Capitalism," New York Review of Books, (9 June 1994) p. 49

    Copyright © 2015 Hernando de Soto. All rights reserved

     

    Sweden: Atlantis 2004

    Atlantis 2004

  • New York City, October 20 2008. The City University of New York (CUNY) organized and provided the setting for a debate that involved Economics Nobel Prize laureate Joseph Stiglitz, ILD President Hernando de Soto and journalist and anti-globalization activist, Naomi Klein.

    During the debate, which revolved around analyzing the causes of the world financial crisis, De Soto stated that Western countries have yet again forgotten the fundamental principles of property, and given way to the uncertain rules of the stock market.

  • Hernando de Soto

    Hasta ahora, los críticos de Piketty sólo han planteado objeciones técnicas a sus malabarismos con las cifras, pero no han impugnado su tesis política y apocalíptica, que es absolutamente incorrecta. Yo lo sé porque en los últimos años mis equipos de investigadores han realizado estudios de campo, explorando países donde campeaban la miseria, la violencia y la guerra, en pleno siglo XXI. Lo que descubrimos fue que lo que la gente realmente desea es más capital, no menos, y quieren que su capital sea real y no ficticio.

     

  •  Piketty worries about wars in the future and suggests that they will come about in the form of a rebellion against the inequities of capital. Perhaps he hasn’t noticed that the wars over capital have already begun right under Europe’s nose in the Middle East and North Africa (MENA). Had he not missed these events, he would have seen that these are not uprisings against capital, as his thesis claims, but for capital.

     

  • America is the land people set sail for–to get away from big government, to find freedom, to make their fortune. We have to first understand what made America great before we can even think about influencing the rest of the world. Some candidates for President like Hillary Clinton and Sen. Marco Rubio think we should spread American style-freedom and democracy around the world.

  • Virgin - RichardBy Richard Branson          16 June 2015

    Some of the greatest discoveries, innovations and inventions have come about by chance encounters. But they wouldn’t have happened if the environment to stimulate chance encounters wasn’t created.

    That is the thinking behind bringing so many fascinating entrepreneurial minds to Necker, and nurturing an environment of collaboration, discussion and excitement.

    We recently hosted the Blockchain Summit, a four-day gathering of digital innovators that was organised by the team behind the MaiTai gatherings. It was fascinating debating new developments in the industry and mapping out what the future holds.

  • The Blockchain, Bitcoin and Property Rights Project aims to demonstrate how the five of the seven billion people in the world who cannot productively combine their assets can fully benefit from blockchain, the technology behind bitcoin digital currency. We are actively working with the main entrepreneurs and innovators of blockchain who have declared that their work is nothing less than the digitalization of the Mystery of Capital

    Blockchain and Bitcoin

    The 1st annual Block Chain Summit concluded May 28th 2015, on host legendary entrepreneur Richard Branson’s private Caribbean island. The goal of the event was to define a way that the world can fully benefit from Blockchain, the technology behind Bitcoin’s digital currency. A key moderator of the event, which gathered the top thinkers was Peruvian economist Hernando de Soto. According to co-host George Kikvadze, Vice Chairman of the world's leading blockchain infrastructure provider, the technology behind the blockchain is essentially the digitization of De Soto’s book, The Mystery of Capital.

    Kikvadze who is also Managing Director of GCF, a $6 billion private equity partnership, stated that blockchain’s transparent digital transfer public ledger system is tamper proof and its ledger cannot be fraudulently manipulated because it is supervised worldwide by all its users.

    Nearly everyone who attended the summit agreed that the system's adaptability and simplistic security procedures makes it ideal to serve humanity in many ways.  Especially to secure the legal property rights to 5 of the 7 billion people in the world, who own things but cannot productively combine them because they do not have the standard legal documentation that allows them to prove ownership over their assets or properly transfer and join them with other assets to produce additional wealth.

    That is the thesis behind the Mystery of Capital: most of the things that we own are useful only when they can be joined into complex wholes. Humanity's achievements —from the 120 ingredients of a clock to the countless financial deals and developments that produce the internet and flight navigation systems— all result from the few people who are able to legally join and combine their talents and assets because there is legal clarity about the conditions for owning and transferring them.

    The challenge that we are facing is how to plug in the formulas used by De Soto’s ILD to legally identify the chain of extralegal conventions that give the majority of the world’s population control over wide swaths of territory and resources but none of the legal devices required to develop them by entering into fruitful agreements with those who have that capability. Ranging across all continents in the world from Argentina, Brazil, Chile, and Colombia, to India, Nigeria and Turkey. If property rights were clearly defined in those areas, not only would the poor be able to lift themselves out of poverty by joining their belongings on a global scale but it would also lower the risks that international investors always face when investing in resource rich areas outside of the West. Thus, also significantly reducing one of the principal causes of conflict and violence worldwide.

    Blockchain Summit - Tai, De Soto, & KikvadzeAnother co-host of the conference, Bill Tai, is co-founder of Mai Tai whose community has accumulated a net worth of $7 billion, according to Forbes. Tai stated more precisely that the summit’s focus was not to disrupt governments and banks by messing with their currency systems’ but rather it was an effort to use the great minds invited to the summit to do good from a societal perspective. The plan was to crystalize a discussion of how modern open source technology, like that embedded in the blockchain, can be used to potentially solve some of the structural issues that lead to poverty and conflict.

    In the words of Wall Street Journal columnist Michael J. Casey, who is the co-author of The Age of Cryptocurrency, ‘De Soto explained how blockchain could apply to property rights and specifically address controversies in mineral-rich parts of Peru’ that would allow multinational mining companies and neighboring households, farms, indigenous communities and other forms of informal property to receive adequate compensation and live in harmony by revamping Peru’s poorly designed artisanal title chain by plugging it into blockchain. In this connection, De Soto showed an artisanal title chain based on the case of farming communities in Cajamarca and Lambayeque (where the most important Peruvian gold concessions are operated by US and Chinese companies are located) that was so unclear that it led to confrontations between the mining firms and local people to the point of paralyzing major development projects, such as Conga in Northern Peru and Tia Maria in the South.

    De Soto and miners in Juliaca, Peru, 16 March 2015De Soto and the other attendees are now hatching plans to inscribe assets into a high-tech, digital currency blockchain in order to create a public ledger that would pick up the social contract and begin to legitimize both the interests of neglected farmers, artisanal miners and their land and water rights, as well as that of multinational companies so that both can prosper and live peacefully together within a global economy. In the same manner that miners and fruit growers learned to live with each other in California, as well nuclear plant operators learned to get along with vineyards owners in Switzerland.

     

     

     

     

     

  • Hernando de Soto, the famous Peruvian economist and author of the book The Mystery of Capital, asserts that no nation can have a strong market economy without adequate participation in an information framework that records ownership of property and other economic information.

  • Commanding Heights: The Battle for the World Economy

    NARRATOR: Globalization did not cause global poverty, but it did make us more aware of it. And by creating a single global market, it raised the question of how that market benefits the world's poorest nations.

    DANIEL YERGIN: We are seeing around the world a movement towards greater reliance on markets, greater confidence in markets. But for that confidence to last it has to be seen that these markets are fair, that they are delivering the benefits widely, that people are benefiting from them. And if they don't have that kind of legitimacy, then the confidence is not going to remain, and the markets will be vulnerable to disruption and be replaced by other kinds of controls. So every day the market has to earn and prove its legitimacy, and that's a big test, particularly in the developing world, where the number-one issue, the central preoccupational concern, is the issue of poverty, and delivering the goods means lifting people out of poverty. And that more than anything else is what these markets would be judged by.

  • The Institute for Liberty and Democracy (ILD), led by Peruvian economist Hernando de Soto, works with developing countries to implement property and business rights reforms that provide the legal tools and institutions required for citizens to participate in the formal national and global economy.  ILD works toward a world in which all people have equal access to secure rights to their real property and business assets in order to pull themselves—and their countries—out of poverty.

  • The MENA Growth and Victory Project is a comprehensive writeup composed of a plethora of past articles and new ones being written to shed light on the relevance of Peru’s success over poverty and terrorism. We are well on our way to demonstrating how ILD designed property and capital reforms which were implemented, throughout the last 25 years, allowed Peru’s economy to grow twice as fast as the rest of Latin America’s economies —with its middle class growing four times faster, while also winning the only victory over a terrorist movement, since the fall of communism that did not involve the intervention of foreign troops.
     
    In regard to this rare triumph, we are preparing an essay and book on the history of Peru’s successful war against terrorism and poverty to demonstrate that property rights conflicts are to a great extent responsible for much violence and poverty in the world and how with a few property rights reforms the situation can improve. So far, drafts for the book are divided into two parts.
     
    The first part describes the international strategy that contributed significantly to the defeat of a homegrown, radical terrorist movement called Sendero Luminoso (Sendero), which the US State Department described as the most violent and threatening insurgency since the Khmer Rouge in Cambodia.
     
    The second part describes the history and the strategy that broke the back of the resistance which led to a market economy in Peru, kick-started economic growth, including the informal economy in the process, and reinserted the country into the global financial system, and thus freed up its economic potential.

    The purpose of this project is to transfer the lessons learnt in Peru to all interested parties. (See Exhibit C below, the Wall Street Journal article, The Capitalist Cure for Terrorism written by ILD showing the lessons that can be learned from Peru's economic and military victories and how they are relevant to the West today.)

    Annex 3 below presents a first unpublished narrative written by Hernando de Soto explaining the Peruvian strategy designed and applied by the ILD from 1988 to 1993 that allowed Peru not only to win the only victory in the West over a terrorist movement since the fall of Communism that did not involve the intervention of foreign troops but also to achieve economic growth twice as fast as the rest of Latin America's economies –with its middle class growing four times faster.

     

    Exhibit C and Annex 3

     

    (Click on the images for the entire PDF document)

    exhibit c the capitalist cure for terrorism pw 300   Annex 3
    Exhibit C: The Capitalist Cure for Terrorism   Annex 3: Our role in Peru's transformation and pacification

     

     

    Info-graphics 1 and 2

    (Click on the images below to see an enlargement)

     

    Defeating Sendero
     Info-graphic 1: Defeating Shining Path Violence

     Venciendo la violencia senderista

    Breaking Economic Inertia
     Info-graphic 2: Breaking Economic Inertia

    Rompiendo la inercia econmica

  •  Peruvian Miners

    At the request of thousands of Peruvian miners, in July 2014, we began traveling throughout Peru to meet with the hundreds of thousands of miners —who were fighting against what today is recognized as absurd government regulations by both informal and formal extractive industries. Our goal is to determine the roots of informal hostility against multinationals and identify what is needed to build a national social contract on extractive industries that could harmonize their property interests with those of multinationals as opposed to creating conflict. (See below some of the adverts we published to inform Peruvians about the miners' plight.)
     
    In April 2015, after months of coordinating with the miners' group, most informal miners now support our plan. Furthermore, the interest in property rights and formalization has spread and support has been won by the following: coffee growers, emerging traders in popular malls, emerging entrepreneurs in industrial parks, farmers who fought in militias against the Shining Path, former presidents of Peru's largest legal business organizations, and the Amazon’s foremost indigenous leaders.  See Exhibit A below: an advertisement published on April 20th 2015 inviting the press and 10,000 attendees to a meeting in the informal commercial center of Gamarra on May 7th. (In PDF format)

    The objectives of the project

    Objective 1-  To use our skills and protocols to approach and establish an empathic relationship with emerging social groups outside the West.

    Objective 2 - To influence well-meaning anti-globalization scholars to do less abstract thinking and more fieldwork to comprehend reality.

    Objective 3- To find the best ways to solve ongoing violent conflicts between environmentalists, multi-national corporations and indigenous organizations throughout the non-western world, by dis- covering the property rights origins of said conflicts and correcting controversies within a rule of law context.

    Objective 4- On the basis of our failures and successes create a model that can be used world- wide to solve conflicts relating to natural resources.

     


     ILD In The News

    The following front page articles announced that the ILD has discovered that some $70 billion in mining investment is being paralyzed by former subversives who have taken up the ecological cause. It also revealed that ILD has been debating them in their provincial strongholds. And that in the course of the debates, the Shining Path militants, who 30 years ago attacked ILD headquarters vari- ous times and killed staff members now, after many public debates, agree that property rights could be an important part of the solution to social conflicts in Peru.

     

     

     

    Annex 1 below contains an illustrated summary of our campaign in favor of integrating the poor miners into the mainstream economy. (In PDF format)

     

    Exhibits A and Annex 1

    (click on the images to see the PDF file)

    Exhibit A    Annex1 pw350 
     Advert inviting attendees to Gamarra    Summary of ILD's campaign to integrate miners

     

     

    Examples of adverts explaining the miners' plight

     

    300 thousand informal miners   Peru is not Brazil   Peru is not Brazil 2
             
    President Humala and jobs for youth   Costs of Pulgar's formalization    
             

    For past material on property rights in the Peruvian Andes and Amazon, please visit The Avatar Myths Strategy

  • The Arab Spring was triggered by the self-immolation in the former French colony of Tunisia, in December 2010, of Mohamed Bouazizi.Bouazizi was not a labourer but a businessman since the age of 12, who very much wanted more capital (ras el mel in Arabic). A Eurocentric classification system blinded us to the fact that Bouazizi, in reality, was leading an Arab industrial revolution of sorts.

  • Hernando de Soto is president of the Institute of Liberty and Democracy (ILD), a Lima Peru-based think tank that advocates for property rights in developing nations. Recently he spoke with McKinsey’s Rik Kirkland.

  • One of the challenges facing the Buhari administration is widespread poverty across the land. The situation appears to have been worsened by the failure of successive governments to implement effective poverty alleviation measures.

  • CNBC

    De Soto, an advisor to 20 nations on economic policy and president of the Institute of Liberty and Democracy, basically lays out the fundamental reason capitalism works, where it works and why it has never rooted in "the other" countries that are home to 4 billion people. He offers recommendations about how to unlock the potential of those people. 

  • The Forum, held on October 15-16, aimed to establish a platform for an annual high level meeting where interested parties can get together and explore opportunities, align visions and enhance bilateral partnerships in four main areas of cooperation: transport, energy, trade and business-to-business contacts.

  • While we can argue forever about the causes of conflict in the Middle East, it is impossible to ignore the impact of American foreign policy on what’s happening in Europe.The Iraq invasion (which could reasonably be described as “largely America’s responsibility”) unleashed a period of instability and competition in the region that is collapsing states and fueling sectarian conflict.

Contact Us
P.O. Box 18-1420  
(511) 222-5566